lördag 18 augusti 2012

Dagen efter kvällen före.

Tro nu inte att  den innefattade några alkoholhaltiga drycker. Nej jag hade en mycket trevlig kväll tillsammans med två goa  väninnor.  Vi var på kulturkalaset  i  Göteborg, vi promenerade en del, vi åt utomhus, det var varmt och skönt ute, lite dragit bakom ryggen, vi stod en stund, en liten ynka stund för länge, och lyssnade till Attack. Så gick vi och tog en fika inomhus, sen var det dags att  tänka på refrängen, en promenad  till bilen.  Allt som allt  5 timmar, fotriktiga skor, försökte att trampa på  stället  när vi stod stilla, står jag helt stilla tar ryggen slut. Visst var jag medveten om att det skulle bli jobbigt dagen efter men vi hade  ju så trevligt och kanske var detta undantaget då jag inte skulle bli sååå dålig.  
Dagen efter: hur ska jag  komma  ur sängen,  jag  bara måste på toan. Jag har fått två stora stenhårda kuddar  under fötterna jag kan knappt stödja på dom men måste ta  mig de 5 metrarna fram till  toan. Förbannade fibromyalgi, ryggen stormvärker benen är som två stora  stockar  och så lite lagom  värk  här och där. I stugan jag hyr finns ingen  bra fåtölj att sitta i, jag får pallar  upp kuddar i bäddsoffan, tur ett jag hade med ett gäng kuddar  hemifrån.Så lite medicin, idag finns inget alternativ. Det hugger till i ryggen, känns som  om jag inte kan andas, jag vet att det värsta släpper inom en timme med hjälp av tabletterna men en timme är lång tid. Gungar fram och tillbaka, sätter  ner fötterna på  golvet  och försöker mjuka upp de hårda kuddarna. Det kommer att bli bättre framåt dagen. Så till den stora frågan för dagen: var det värt detta?...... Jo visst var det, visst vill jag ha roligt tillsammans med mina vänner, om det nu innebär att jag får ett antal timmars extra värk så må det vara hänt, inte för ofta men någon gång emellanåt. Inte med vem som helst men dem som  står mig närmast. Då är det definitivt värt det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar